Tatueringsplaner

Kanske inte dessa mängder motiv på min kropp, men nu är det i alla fall bokat. Jag ska tatuera mig i veckan. Gissa vad!?

Lillungen

O vad roligt vi har det här med fasters lilla älskling. Tösabiten lär vara trött ikväll!

Faster har fullt upp

Min lilla brorsdotter har varit vår nattgäst och jag försöker att ta hand om henne på bästa sätt. Det är inte så lätt för en kvinna vars yngsta är nio år, att minnas hur det ska gå till. Men det behövs inte många timmar så är det som att vara småbarnsmamma på nytt. Det måste sitta i generna. Allt går som en dans. Tant Anna rockar med lillan!

Lars Winnerbäck som modefotograf

Sångaren, låtskrivaren och musikgeniet Lars Winnerbäck agerar modefotograf i senaste numret av Styleby. Det var en av två anledningar till att jag köpte den. Den andra anledningen var nyfikenheten på ett nytt modemagasin.

Winnerbäcks bilder är tagna ute i naturen och ger känslan av "paret på promenad". Vackra på ett enkelt sätt.

Nu ska jag stilla min nyfikenhet för resten av tidningen. Hörs!

Tillbaka

En liten fjäril vilar bredvid mig i soffan.

Det var svårare än jag trodde. Begravningen alltså. Min mamma gick bort för snart tio år sedan. Allt bleknade i jämförelse med den sorg jag då kände. Livet tog en ny vändning.

Jag älskade den här gubben också. Inte som min mamma, men som en av mina nära kära.

På bänkraden längst fram satt jag tillsammans med Dennis och barnen, Dennis syskon och far.

Han finns någon annanstans. Så väljer jag att se det. Men jag grät för att han inte fick ännu en sommar, äta gulaschsoppa igen och för att han inte hann att närvara på vårt bröllop. Det hade han längtat efter och han sa under sin sjuktid på vårkanten att han tyckte det var dumt av oss att vänta. Varför kunde vi inte gifta oss på sommaren? Det var som att han visste att hans tid rann ut.

Nu får han betrakta vår vigsel från ovan. Kanske sitter han på predikstolen med händerna knäppta i knät och dinglar lite med benen. Ler och lyckönskar oss. Det hoppas jag på...

Adjö

Med en röd ros vill jag meddela att det inte blir några fler inlägg idag. Det är begravning för vår fina Eric. Idag kramar vi varandra. Imorgon är jag tillbaka!

Fynd!

O vad synd att jag är på jobbet och att kameran är hemma! Annars skulle jag visat er vilka fynd jag gjorde på Stadium idag!

På deras hemsida hittade jag åtminstone ett av fynden. Nämligen dessa skor. Fast i vitt!

Fem saker från rean och du får alla grejer för halva reapriset. Så jag fick två par skor, två träningstoppar och ett par shorts för 350 kronor. Asnöjd!

Ingen muntergök

Visst ser jag glad ut!? Nej, inte direkt. Men jag är glad! Har tränat 30 minuter ben och rumpa med Daniell och nu avslutat en promenad på 3, 7 km. Lite lagom. Nu ska jag hoppa in i duschen. Tant är nämligen nyhetsuppläsare på kvällen denna onsdag. Piffi piffi för att se anständig ut.

Nya örhängen

Två gånger har jag gått förbi dom. Spanat med lystna blickar. O tillslut vann begäret. Nu är dom mina! Fina fjäderörhängen med en liten dödskalle i topp.

99 kronor - Gina Tricot.

Nötter och kvarg

Icas kvarg och torrostade jordnötter får bli kvällens mål. Gott. O en sak till! Vet ni vad jag har gjort på kvällskvisten? Joggat 2, 5 km! Från badplatsen och hem. Spontant och mycket skönt. Man får passa på så länge vädret bjuder på uppehåll och varma temperaturer. Det innebär att jag den här veckan har kommit upp i:

2 timmar fys = 3 timmar kvar.

Done

30 minuter triceps med Daniell, följt av 30 minuter på sliden. Done for today.

Prickigt

Så här är stajlen i rutan idag. Prickig blus från MQ. Deras höstkollektion. Det i sig känns ju tragiskt. Att höstkläderna börjar synas på galgarna i butikerna. Vad föredrar du? Tunna sommarkläder eller mysstickade höstkläder?

En stor och en liten

Idag var det dags att möta min PT efter sommarfrossan, vilket var lite ångestladdat. Det går liksom inte att fula med den här karln. Han ser allt. Han petar med fingret på min mage och säger: "Du har lagt på dig vätska".

Sen kör han hårt med mig. Det värsta passet är ben. O vad tror ni jag fick köra för pass då? Jo ben. Men innan vi körde igång höll han på med att sätta upp sina små "kundgubbar" på en dörr.

Han hade precis börjat. Lika många gubbar till kom upp innan han var klar.

Jag är den lilla Yogagubben.

Förutom mina tre PT-pass per vecka fick jag order om att fysträna hemma - minst fem timmar i veckan. Det kostar att nå bröllopsformen. Jag inledde med en 5- kilometerspromenad till badet i närheten av där vi bor. Jag tog ett snabbt dopp och fortsatte hem.

Kontentan av denna dag är - NÖJD.

Medan jag jobbar...

...så roar sig kidsen med pappa Dennis. Idag är det Gocart på agendan. Kul för dom. Själv ska jag ned på ett svettigt gym och träffa min PT för första gången på flera veckor. Vi får väl se hur mina muskler mår efter det...

Tyst minut

Klockan 12 tystnar Sverige, Linköping, Corren och jag. En minuts tystnad för att hedra offren i Norge. En helt otrolig sammanslutning för vårt grannland har det varit. Jag är imponerad av den medmänsklighet vi visar när vi lägger manken till. Vi sluter upp och bildar en järnridå mot grymheten.

Tänk om vi hade samma engagemang för våra medmänniskor som lider i andra delar av världen också...just nu pågår en svältkatastrof i östafrika. Det kan du läsa mer om här. Det ena förtar inte det andra. Alla människor har lika värde. Men idag skänker vi en tanke till de liv i Norge som inte fick uppleva mer i den här världen. O vi skänker en tanke till de anhöriga vars liv för alltid förändrats. Gör det du också. Klockan 12.

Sköna söndag

Alltså det har inte varit alldeles angenäma aktiviteter denna söndag. Mest stök i trädgården och skjuts av barn om sanningen ska fram. Jag vet att några av er tycker att trädgårdsarbete fungerar som terapi. Men det gör det inte för mig. Det kan bero på att det är för stort för mig att hålla redo på själv. Jobba heltid. Träna fem dagar i veckan och därtill vara mamma och fru...ja, tiden räcker inte till.

Ändå känns det som en skön söndag. Jag har tre filmer som väntar på mig i datorn, en blivande man som lagar mat i skrivande stund och barn som håller sig lugna. Allt känns bra.

Mina damer och herrar...

...låt mig presentera mina bröder. De är sex till antalet och jag är storasyster till alla. Bara att ta fram bilderna fick mig tårögd. Jag älskar dem så!

Daniel.

Vi sov bredvid varandra tills vi var åtta och tio. Det var tryggt. Du kom i mörkret med din kudde och ett glas vatten till mig. Jag var alltid törstig när jag vaknade på natten.

Mikael.

Våra lekar när du var liten. Du ville bygga koja. Jag byggde och du ville ha mig med. Ett grönt täcke använde vi. Och ett turkos. Det sistnämnda hade blommor och du älskade det.

Pelle.

Du blev ledsen och lade dig med huvudet ned i kudden. Ingen annan än jag fick trösta dig. För mig berättade du om livets orättvisor. Jag lyssnade. O sen kramade du mig.

Niklas.

Du satt på min höft med nappen i munnen. Jag älskade din doft och du gillade att bli jagad. Porlande skratt. När jag skulle gå till skolan kom du efter på knubbiga ben och sa "Nanna, mä".

Eddie.

Första mötet med dig på BB och jag var frälst i en liten goding. Runda kinder med skrattgropar. Ivrigt berättade du om dina framgångar och ville hålla hand på A6.

Tom.

Yngst. Omhuldad och rar. Pussarna du fick går inte att räkna. Nakna fötter på gräsmattan. En badbalja och du var lycklig.

Hardworking legs

Den här bilden tog jag bara för att jag ville se hur mina ben såg ut i kameran. Hur som helst så kan jag konstatera att de knatat på bra den här veckan. Har varit duktig på att stretcha ut musklerna i dom också. Det är synd att kalla dom spiror, med tanke på att de bara är någonstans mellan 30-40 cm långa (korta). Det är snarare stubbar. Eller nej, nu skämtade jag. Men det förstod ni kanske?

Varde helg...

...o det blev. Det är skönt med helg trots att allt flutit på galant den här veckan. Första arbetsveckan efter semestern är över. Nu ska vi se Harry Potter! Har ni sett den?

Efter träning

Varje dag någon form av träning. Antingen en promenad eller en joggingtur. Idag blev det jogging 3, 78 km. Efteråt plockade min dotter fram kameran och tog en bild när jag softade i solstolen (dock utan sol). Den här veckan har gått som en dans! Fast det är nu utmaningen börjar. Helgen.

Skor med nitar

Din Sko 199 kronor (rea).

Okej, jag vet att det inte är ashippt med nitar längre, utan att man hellre ska klä sig i skor och kläder i hudnära färger som gör att man ser ut som urcellen Ellen. Men det skiter jag högaktningsfullt i. Jag gillar svarta skor, och jag gillar nitar till viss outfit. Jag är ju trots allt snart gift med en rocker, och då hör ett par nitskor till! Eller vad säger ni?

Dom här tänker jag faktiskt bära till en svart kjol och en lite mer feminin blus och sotade ögon. Det blir väl bra?

Seg

Var är jag då månne? Ja, inte är jag särskilt närvarande här märker jag. Det beror på en sjukt hektisk dag. Men nu har jag i alla fall kommit hem. Skjutsat barnen, fixat tvätten, lagat maten och diskat. Nu kan jag sätta mig en stund. Ska visa er mitt nya skofynd om en stund. Håll i hatten kamrater!

Bloggfika är kul!

Det här är kul tycker jag! Träffa människor man bara haft kontakt med via nätet. Idag träffades vi för en fika på stan. Snack om jobb, bostäder och bloggar blir naturliga samtalsämnen.

Coolaste frillan!

En halvliter kaffe.

Maxis mångsysslare.

Iskall kaffe.

Gillar doften av tassar.

Ska forska kring diabetes.

Blomma dränkt i vatten.

Om en halvtimme...

...så ses vi utanför S:t Larskyrkan i Linköping för att fika tillsammans. Välkommen om du inte har något för dig!

Var är karaktären?

Hur länge har jag hållit på med det här nu? Att tänka på vad jag äter... Jo, i över två år. Jag har under den tiden gått ned ca 12 kg och lärt mig massor om Anna-kroppen. Vi fungerar rätt olika vi människor. Men idag vet jag exakt hur många kilo jag går upp en helg då jag skiter i att tänka mat, dryck och träning. Jag vet exakt hur mycket en fylld tarm väger, när jag kör en naturkur som hjälper naturen och tarmen på traven och tömmer den. Äckligt? Antagligen.

Ibland är skit att behöva tänka sig för jämt. Framför allt när man läser statusrader på FB där smala människor mofflar i sig ostbågar tag ut och dag in utan att gå upp ett enda kilo.

Men då försöker jag se dessa år som en skola. Jag har idag verktygen att kunna påverka min hälsa. Jag använder verktygen på rätt sätt och i december har jag nått min målvikt. Det har jag bestämt mig för.

Men det slutar inte där. Jag inser att jag aldrig kommer kunna äta vad jag vill och ligga på soffan varje kväll. Då ser jag ut som en blodfylld fästing igen. O det lär gå fort.

Nej, jag måste leva balanserat resten av mitt liv. Ett glas vin på helgen? Inget godis. Bea-sås på lördagen? Ingen på söndagen.

För de flesta av er är det logiskt men så har jag aldrig levt. Jag har aldrig tänkt på vad jag stoppar i mig. Som ung spelade det inte så stor roll. Även om jag aldrig varit direkt smal så har jag aldrig i mitt liv varit så tjock som jag var för två år sedan.

Jag har varit tvingad att ändra ett beteende och det sker inte över en natt. I mitt fall har det tagit mer än två år och vem vet... Jag kanske aldrig blir helt förändrad. Men jag kommer kämpa för det! För farmor och mormor ska jag bli och vill jag ta med barnbarnen till Omberg och bergsklättra så ska jag orka det. Nu är det inte troligt att jag vill till Omberg, men OM jag skulle vilja så ska jag också orka. Banne mig!

Träningsappar!

Jag har tagit en liten skärmdump på min sida på Runkeeper. En bra app som registrerar träningen och visar på karta vart man kutat runt. Idag blev det bara lättjogging 2, 38 km. Huvudet är inte riktigt med. Så är det dag nummer 2. O även dag nummer 3. Så vi tar det lite easy i början.

Vilka träningsappar gillar ni? Vi kan väl ta och tipsa varandra här?

Bloggfika

Imorgon klockan 15.15 på eftermiddagen ses vi utanför S:t Larskyrkan i Linköping. Sen går vi till ett mysigt fik. Att blogga själv är inget krav för att få vara med på vår bloggfika. Det räcker gott med att man läser någon blogg. Det är bara kul att ses irl. Eller hur!? Fler som vill haka? Här är de som anmält deltagande hittills:

Coyntha

Jessica

Jessica

Tjockisresan

Tasshuset

Queen of fucking everything

O så jag då!

Hårstrån på läppen

Okej, den här kunde jag inte motstå. Det är Make Up Stores guldkollektion. Guldskimrande läppglans i just den här tuben. I love läppglans. Utan att överdriva så hade jag under en period 39 läppglans i en särskild väska som jag alltid bar med mig. En färg till rätt utstyrsel. Numera har jag kanske tre. Den här kommer bli en favorit. Jag testar dom alltid genom att se hur mycket hår som fastnar under "skaktestet".

Som ni ser! Inte så många hårstrån. Bara två, tre stycken. Jag har en läppglans där varenda ledig plats på läpparna har hårstrån fastklistrade efter det här testet, så jag tycker den här får med beröm godkänt.

Go möra!

Jobba är rätt ok trots allt. Ett nytt nyhetsfejja är påkletat och jag ska strax ge mig in i nyhetsstudion och läsa morgonens första nyhetsuppdatering.

Dag 2 på min nystart för att nå målvikten. Gårdagen gick bra. Lite tung i huvudet på eftermiddagen och kvällen. Det kommer bli värre idag. Dag 2 och 3 är värst.

Jag kommer meddela er vikten en gång i veckan, men det ser bra ut på vågen efter en dag. Jag sa ju att vätskan som försvinner kommer ge mig glada siffror på vågen!

Sminkäckel

Nyhetsfejjat rinner av mig efter en 6-kilometertur i solsken. För nog 17 lyser solen nu på kvällskvisten. Perfekt.

Lägg märke till de små hårtofsarna vid öronen. Det ska vara så. Det är snyggt.

Lite tungt

Huvudet börjar värka nu. Det är klassiskt och helt väntat. Det kommer vara lite jobbigt nu första dagarna. Men sen går det över. Många toalettbesök har det blivit. Vätskan som försvinner och det resulterar i ett glatt resultat på vågen kommande dagar. Jag kan det här nu.