Den svarta smurfen

Dennis har en mössa som osökt får mig att tänka på smurfarna. I mössan stoppar han allt hår, därav det tunga bakhänget. Själv ligger jag i soffan som ni kanske ser. Jag har det gott här. Kollar på CSI.

Min vän

Min vän Helen. Hon som står i den snygga välskräddade jackan och frisyren som kunde behövt lite Kérastase volymschampo. Hon längst till höger. Det är tillsammans med Ellinor min äldsta vän. Idag fyller hon år. 36 år! Den här bilden är tagen på gymnasiet. Tror ni att gymnasiekids idag skulle digga min träningsoverall?

Sen gymnasietiden har det gått dryga 16 år men vi hänger ihop. Åker vi utomlands så gör vi det tillsammans. Oftast. Ibland händer det att vi sviker varandra. Men vi blir inte sura. Vänner gläds åt varandras jippon. På den här bilden ser ni även min svägerska Charlotte. Hon där till höger.

Vi träffas till och med på julafton. Det är mer som en syster än en vän. Eller...är det ett betyg åt det bättre. Det var menat så i alla fall. Jo, det är mer som en syster.

Trots att Helen är 36 år (jag är ett år yngre tåls att påpekas) så händer det att vi går ut på festligheter tillsammans. Går på lokal och svänger våra rakade. Nu ser vi fram emot smörgåstårta på lördag hemma hos Helen. Det är också fest!

Vi gillar varandra hon och jag. Puss på dig födelsedagsbarnet. På lördag kommer jag och äter från salladen på smörgåstårtan. Inte brödet. GI vettu.

Konditionstest

Ibland är det mördande jobbigt. Idag var det ett sådant pass. Upp och ned. Snabba ben. Höga ben. Armhävningar. Biceps. Triceps. Axlar. Jag är död. Hej då.

Nu kör vi!

Veckans första träningspass är på G. Vi får se vad Daniell har i åtanke. Nu ger vi järnet träningspeople!

Min muskelman

Ok, det är säkert 15-16 år sedan den här bilden togs, men det är inte stor skillnad idag kan jag meddela. Så här ser min sambo ut. Han är gammal elithandbollsspelare. Tränade rätt hårt på den tiden. Nu gör han kanske något styrkepass i veckan. Kul för honom att inte behöva träna mer för att upprätthålla den här fysiken. Jättekul för honom. Jo då.

Slösöndag

Den här dagen har än så länge ingen potential att gå till historien som den mest spännande i Annas historia.

Vaknar tidigt som vanligt. Kan inte somna om. Läser ut boken jag köpte på rean igår. Brygger lite kaffe. Kollar datorn lite. Skjutsar barn till kompisar.

Lagar mat. Får hem barnen och deras kompisar. Dagens bästa tror jag bli fikastunden med lillebror Eddie och hans Carolina som kommer över på en fikaluring på väg uppåt landet. De kommer om 45 minuter.

Det här måste vara det mest tråkiga inlägget i bloggens historia. Bläää!

Sängbild

Ok, här är jag igen. I sängen. Har slumrat lite. Förkylningen är kvar i form av hosta som höll mig vaken inatt. Snart ska vi hem till bästa Helen och Kent som bjuder oss på mat. Fint serrni.

Skitgod

Den här chokladen smakar inte kattskit, men äter den gör jag inte!

Den magiska gränsen

Under mina år (ja, det är år) som jag arbetat med att få bättre form så har som lägst vägt 67, 1 kg. Jag minns att jag kände mig pirrig över att komma ned på den där magiska andrasiffran - 6. Men då, precis som många andra gånger, börjar jag slarva. Då "unnar" jag mig, och jag kom aldrig ned till den där andrasiffran.

I tisdags vägde jag 67, 2 kg och jag har sen dess inte unnat mig någonting som inte gynnar en fortsatt viktnedgång. Nu ska banne mig den där andrasiffran visa sig!

6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6

37

Numret i rubriken är det totala antalet minuter det tar för mig att springa fem kilometer. Detta trots en förkylning. Det tar sig sa hon som...eh, ja jag kan inte fortsättningen.

Målet är att klara Vårruset på fem km på 35 minuter.

Kötta

Här ligger vi inte på latsidan. Gustav undrade varför jag gör situps hemma när jag betalar en PT. Jo, här krävs även eget engagemang för att nå målen. Konstigare är det inte. Nu ska jag springa lite. Hej på er!

80-talet vart tog du vägen?

Min lunchtallrik sänder ut lite 80-talsvibbar, inte sant? Ananas, majs, ägg och hederlig isbergssallad.

Ananasen blev en bonus efter barnens kalasande. Ville inte slänga en liten ensam skiva.

Ni märker att jag varit ledig idag va? Hur många inlägg som helst. Utan någon egentlig tyngd alls. Bara lull lull. Inget viktigt alls. Nåväl. Nu ska jag dricka te. Och göra lite armhävningar.

Belöningen

En timmes träning är avklarad. Nu i Stångebro och konståkning med Thea. Kaffet är min belöning.

Träningsdags!

Nu ger jag mig ned på City Gymmet för lite härligt hård träning med min PT, Daniell Jörnsten. Näsan rinner, men så länge jag har inte har feber eller ont i halsen så funkar det! Beach 2011, remember!?

Fakturan från LHC Event

Ni är ett par stycken som undrar hur det gått med fakturan från LHC Event. Om du inte hängt med i svängarna kan du läsa om det här.

Idag ringde jag till dom. Fick först prata med en kvinna som var hur trevlig som helst och lät ursäktande. Hon kopplade mig till en annan kvinna som heter Ellinor, och som också var den kvinna jag pratade med första gången. Hon var om möjligt ännu trevligare.

Hon bad om ursäkt och ordnade med en makulering. När jag får en makuleringsbekräftelse ville hon att jag skulle ringa till henne så att vi kunde få ett avslut på den här historien, som i sig inte handlar om mycket pengar, men som är extremt irriterande.

Innan lunch ringde en tredje kvinna och bad även hon om ursäkt. Därmed är den här saken utagerad. De hade helt enkelt fakturerat fel Anna Drott.

Så gamla är ni!

Min undersökning där jag frågat er om er ålder genererade följande resultat. Dom flesta av er som läser och som svarat på undersökningen (102 personer) är mellan 25-45 år. Det var väl ungefär så som jag själv gissat.

Så här blev resultatet:

• 0-15 år - 3
• 15-25 - 11
• 25-35 - 38
• 35-45 - 39
• 45-55 - 8
• 55- 3

Så nu vet jag hur gamla ni är. Nu vill jag veta hur många fler kvinnor än män som läser bloggen - för att det är ett övertag bland kvinnorna har jag förstått bland kommentarerna. Svara på nu!

En klump i maten

Skaka, skaka, peta, rassla, skaka, domp så kommer en klump russin ur paketet. Min frukost består av yoghurt (naturell), några russin, solrosfrön och kanel. Till det två Finn Crisp. Ungefär 140 kalorier i det här.

Vet ni vad jag också gjort några dagar nu? Situps, armhävningar och kissande hunden. Trimma, trimma. Beach 2011.

God morgon!

Tjoho, hur har ni det i kylan? Själv har jag varit vaken en timme. Mobilsurfat och sms:at med jobbet. Jag är ledig idag. Skönt. Jag har dock ett problem som jag inte vet hur jag ska lösa än. Min PT-tid krockar med den offentliga avtackningen för min chef. Jag skulle ev hinna dit några minuter efter mitt PT-pass, men jag skulle inte hinna fixa hår eller smink och med tanke på de gäster som är där så kan jag inte komma ofixad. Tro mig.

En annan sak. Jag kallades Milf igår. Av Juicy J på East FM. Hyggligt.

Efterträtt

Vinprovning

Från motorer till vinprovning.

Rädd?

Nej, det är taktik för att lura dom andra. Go cart people.

Vardag

Ni märker att jag är frånvarande igen va? Det tenderar att bli så när jag jobbar tolvtimmarspass. Nu är jag i alla fall på väg hem. Efter besöket på Maxi.

Morgonmöte på Corren

Idag pratar vi bevakningen kring Melodifestivalen. Var det bra eller dåligt? Vi är nog rätt nöjda.

Sexbomb

Han är snygg den här karln. Jämnt. I alla lägen. Möjligen kan jag rygga tillbaka när han tar av sig skridskorna. Men å andra sidan luktar inte mina fötter hallon heller alla gånger. Nu kollar vi in Big Brother, men ni ser ju hur intresserad Dennis är...jag håller med. Rätt dåligt tempo på det här programmet. Men så är det när 17 deltagare ska presenteras.

Att bara dra...

Har det någonsin slagit dig att du spiller ditt liv på saker som inte är viktiga? Har du någonsin suttit i en bil när solen är på väg att gå ned och bara känt för att dra iväg?

Det har jag. Många gånger. Tänk att bara åka hem till familjen efter en arbetsdag och be dom packa sina väskor. "Nu drar vi till Thailand". Jag har köpt ett hus. Skolan är bokad, jobben kirrade, uppehållstillståndet ordnat och sommarstället i Sverige kirrat - så att vi kan komma hem under sommaren.

Jag såg en intervju med en författare som gjort precis det här. Hon ville dock inte till solen, utan ville till ett softare samhälle. Hon drog till franska västkusten. På en biltripp. Såg ett hus som var till salu. Åkte till Sverige och sålde sin tvåa och köpte huset i Frankrike. Det kan vara så enkelt, men ändå är det så svårt.

Mina syskon. Mina syskonbarn. Min styvmor. Min pappa. Min farfar och farmor. Min mormor. Mina fina vänner. Alla jag håller kär bor ju här. Så därför är jag kvar. Annars hade jag varit långt härifrån. Jag får nöja mig med en semestertripp då och då. Tills jag bestämt mig.

Frank stirrar

Det gigantiska mysdjuret mötte min nyvakna blick. Frank heter ankan. Efter min lillebror Daniel som också kallas Frank, som kom från smeknamnet Frasse, som kom från smeknamnet fransmannen som i sin tur kommer sig av att Daniel ser ut som en fransman. Ankan här egentligen inga som helst likheter med en fransman, men kallas Frank ändå.

Kvällen i bilder

Jag, Josefine, Julia och Mirja med buffé och välkomstdrink. Vi var på Förfest i Konsert & kongress, innan själva genrepet på Melodifestivalen.

En Cosmopolitan light. Smakade bara apelsin.

Discokulor. Detaljerna gör stämningen.

Vackra Julia ska gifta sig. Hon berättar inte vad hon ska heta i efternamn. Det håller de hemligt. I maj händer det!

Josefine, ser helt överraskat glad ut. Minns inte vad det var som fick henne att uttrycka detta...

Efter deltävlingen, som jag utvärderar nedan, gick några vidare för efterfest på Harrys. Själv blev jag hämtad av Dennis. Hade en grym huvudvärk. Tog två Panodil och lade mig med kläder, smink och allt ovanpå sängen och somnade. Efter ett par timmar vaknade jag. Huvudvärken var borta. Tack och lov. Smink och kläder rök all världens väg och sen somnade jag om.

Idag ska vi se om jag får rätt med mina gissningar om vilka som går vidare till finalen!

Högst irriterande!

För ett par månader sedan fick jag en faktura hemskickad. Fakturan kom från Linköpings hockeyklubb och gällde fyra luncher på Cloetta center. Jag har aldrig ätit lunch där.

Jag ringde naturligtvis till restaurangen och frågade om vem som helst kan gå in på restaurangen och uppge ett random namn och sen gå därifrån. Nej, så ska det ju inte fungera sa dom. De skulle utreda frågan, men räkningen skulle jag inte behöva betala. Tack. Jag gissar själv att det är min namne - ja, det finns en Anna Drott till, som varit där.

Hur som helst. Igår får jag en påminnelse!!! Vad är det frågan om egentligen? Högst irriterande. O nu får jag vänta ända till måndag innan jag kan ringa. Nu gäller det att få styra tankarna åt rätt håll. Jag jobbar lite på det förstår ni. Att kontrollera vad jag ägnar mina tankar åt. Så jag tänker inte tänka mer på den här räkningen i helgen.

Eric Saade

Ok, här är vinnaren. Punkt.

Låt 7

Sara Varga sjunger svenska. Rar låt. Vacker klänning. Går möjligen vidare till andra chansen.

Låt nr 6

Sebastian. Idol. Ni vet. Popnummer. Fartigt. Lite synthigt. Hans läppar i bakgrunden. Rakad. En radiolåt.

Låt nr 5

Sherley och hennes körtjejer. Här snackar vi schlager. De är vidare. Kort och gott. Det vore konstigt annars. Skönt gung.

Låt nr 4?

Kommer inte ihåg ordningen. The Playtones. Svängigt. Lite 50-tal. Kommer gillas av mammor och pappor, samt personer som är lite retro. Pianot och scenen brinner också.

Låt 3

Maries partner i A-teens. Det finns en tjänst som fläktkille framme vid scenen. Lite ryckig låt. Gillar hennes outfit. Vidare enl mig.

Låt nr 2

Fredrik Kempe har skrivit. En ballad. Rök. Bra röst. Kan gå vidare.

Låt nr 1

Publiken är inte med i låt nr 1. Lucky u sjunger hon. Det är inget vidare faktiskt även om det är trallvänligt.

Mello på G

Nu sitter vi på plats. Det har precis börjat.

Marie Serneholts korta dejt

Vår reporter Fredrik Kliman ser lite svårflirtad ut, eller hur? I dag var det speeddejting med programledarna i Melodifestivalen. Marie Serneholt och han den där andre programledaren - Rickard, låter varje journalist få tre minuter var med dem.

Jag tycker Fredrik lyckades med att fånga Maries intresse, eller vad säger ni?

God morgon!

En hel natts sömn kan göra så här med mig. Då vaknar jag på bra humör, sugen på att fjanta mig hela dagen. Ikväll ska jag se genrepet på Melodifestivalen. Vad ska Du göra?

Tjejtidning till tanten

Alltså, det är inget att skämmas över. Jag förknippar mig fortfarande mer till den här tidningen än till Amelia (inget ont om den tidningen - den är bra också). Jag läser båda med jämna mellanrum och det är solklart att jag inte är redo för medelåldern än, trots att jag snart fyller 35 år. MEN fråga mig gärna igen om fem år. Om jag fortfarande förknippar mig mest med 20-åringar, då är det fara på färde.

128 dagar kvar

Om 128 dagar ska jag kunna visa mig i en bikini och känna mig stolt! Då är det midsommarafton mina vänner. Det är den tiden på året då semestern inleds och det är då vi ska svassa runt på stranden. Gaaaah, känner kanske en del av er. Men lugn. Bara lugn.

Jag ska vara ärlig med er. Jag har aldrig haft ångest över att sätta på mig en bikini. Aldrig Inte ens när jag vägde som mest. Jag minns i och för sig att jag i provhytten ett år tyckte mig se celluliter på mina överarmar (inte bara tyckte mig se, de fanns där) och det fick mig att känna mig ofin, men jag har aldrig våndats.

När jag tittar på andras kroppar på stranden så ser jag det som är vackert. Det låter kanske klyschigt. Men så är det. Jag kan beundra en överviktig tjejs mod att tatuera in ett motiv på den fylliga höften. Jag kan känna en samhörighet med kvinnor som liksom mig har bristningar på magen, men ändå visar upp den. Jag blir glad när jag ser farmödrar och mormödrar i moderna, uppseendeväckande bikinis.

Så då tänker jag att det säkert måste finnas något på mig som någon tycker är fint också. Eller hur?

Ångest har jag med andra ord aldrig känt. Jag har levt i acceptens med min kropp. Men jag har heller aldrig känt mig fin. I år ska jag köpa mig en fin bikini och känna mig stolt och banne mig om jag inte känner mig fin! Då får jag gå till en terapeut, för då handlar det om psyket.

Detta vill ni ha!

30 röster tyckte till om vad ni helst vill läsa här på bloggen. Nästan jämt fördelat mellan familj, träning, kost och kläder/utseende. Det sistnämnda var det som fick minst röster, och det är väl tur det. Jag har nämligen inga som helst inköp att göra den närmsta tiden. Jag gick ned 2, 5 kg förra veckan. Och det säger sig själv att jag vore dum som köpte en massa kläder nu.

Jag fortsätter helt enkelt med en blandning av inlägg. Vill ni bara läsa om beach 2011 eller familjen så kan ni välja kategorin i högerspalten så gör bloggen urvalet åt dig. Bra va!?

Vill du läsa om bröllopet så finns en flik högst upp här i bloggen! Ok? Klart som korvspad.

NY FRÅGA NU!

Intervjua Christer Björkman

På onsdag ska jag intervjua denne man. Vilka frågor ska jag ställa tycker Du? Vilka frågor har han inte redan fått? O hur får man det till att bli lite Linköpingvinklat? Kom med tips!

Sjukt...

Har inte tid. Har inte lust. Men jag är sjuk. En kass natt. Har sovit mig igenom förmiddagen. Telefonen ringer ideligen så jag har stängt av ljudet. Orkar inte ens tänka. Vikt, mat, träning? Inget av det idag. Hoppas det här går över snabbt.

När barnen blivit stora...

Jag lyssnar på kollegor och släktingar som har problem med barn som vaknar för tidigt, barn som kräks över ryggar ned i soffor, barn som kastar mat, barn som vägrar borsta tänderna och jag funderade på när allt det där försvann från min värld. Undrade om jag verkligen varit med om det. Minns mycket lite av allt det där jobbiga. Jag tänkte att jag kanske förträngt så jag gick tillbaka i mina dagböcker - ja, jag skrev sådana när barnen var små. För deras skull. Att kunna läsa när de blir stora, eller om jag Gud förbjude - skulle dö i förtid.

O jag läste följande. Barnen sov hela nätterna från att de var ett par, tre veckor. Visst var de sjuka ibland och kräktes över soffor, sängar och trötta föräldrar. Kasta mat? Har aldrig hänt. Borsta tänderna. Jo, där hade vi en period med Thea när hon inte ville borsta tänderna. En vacker dag försvann det.

När jag befann mig mitt uppe i det där såg jag fram emot när barnen själva skulle borsta sina tänder, gå och lägga sig utan nattning och äta utan att skita ned allt runt omkring sig.

Och jag kan med facit i hand säga att det var rätt skönt när barnen själva tog initiativ till en dusch, äta frukost som jag slapp vara inblandad i och städa sina rum själva.

Men nu börjar en annan utmaning.

Vad säger du till din son som precis blivit ihop med sin andra flickvän - samtidigt? Hur förklarar du för din åttaåriga dotter att det inte är ok med smink till skolan när många av hennes kompisar har det? Vad ger man för råd till barnen när någon är elak? Vilken nivå ska man lägga sig på när det kommer till att hjälpa till hemma? När ska dom få börja åka in till stan? Ska dom någonsin få det? Hur kommer vi ställa oss till ev alkohol?

När barnen är små krävs det snabba ben och armar. När barnen blir större krävs snabba hjärnceller. Och sunt förnuft. Med sunt förnuft kommer man långt.

En liten utflykt

Vi tog en liten tur till Vreta kloster kyrka. Svinkallt. Men en sak är säker. Kyrkor och dess gårdar bjuder på ett lugn som är svårt att hitta någon annanstans. När jag bodde nära stora kyrkogården i Linköping så hände det att jag passerade igenom den bara för att stressa ned. Kyrkogårdar påminner mig om att jag lever och att jag ska njuta av det! Så frågan är om jag verkligen ska titta på melodifestivalen ikväll...

Busfabriken...

Det här stället älskar barnen. Själv vantrivs jag i vanliga fall. Idag är både lillebror samt Kent och Helen här med sina ungar och då är det uthärdligt.

Tjatiga helgmorgnar

Våra lördagsmorgnar ser alltid likadana ut. Jag och Dennis sover i godan ro - om jag inte behagat mig gå upp vid sju när jag oftast vaknar. Det är ungefär 50/50 att jag är uppe eller sover.

Vid åtta-tiden kommer Thea upp. Hon smyger in i sovrummet. Kryper ned mellan oss och börjar massera mig. Alltid mig. Aldrig Dennis. Hon gör massagesagor på min rygg. Berättar om katter, solens strålar och regn. När hon märker att jag börjar vakna till så börjar vår konversation:

- Mamma, kan jag få ringa en kompis?

- Jag vet inte vad vi ska göra idag, jag måste prata med pappa.

Hon vänder sig till Dennis:

- Pappa, vad ska vi göra idag?

Ett grymtande hörs och sen svarar Dennis:

- Börja inte tjata direkt på morgonen.

Det betyder att vi inte har några planer, så Thea vänder sig tillbaka till mig igen:

- Vad ska vi göra idag då? Jag kan väl leka med någon lite i alla fall?

- Du får inte ringa någon så här tidigt på morgonen ändå.

- Men efter frukosten?

- Jag vet inte, har jag sagt.

Jag går upp och gör mig i ordning. Thea går ned och gör frukost till sig. När jag kommer ned börjar det igen:

- Mamma, får jag ringa nu då?

- Gör det.

O jag funderar på varför jag inte kunde sagt det redan från början och på så sätt sluppit tjatet.

En ovan fredagkväll...

Inget godis, inget vin, ingen öl, ingen gräddig mat. På bordet ser ni min dotters fredagssmask. Själv har jag unnat mig en espresso. Men det känns faktiskt helt ok.

Trött på diet

Det är fredag. Som om ni inte visste det. Det är sjätte dagen på sträng diet. Nu suger det. Mest för att det är fredag tror jag. Kvällen blir en utmaning. Nu ska jag vila lite efter morgonens arbetsplats.

Ett och annat på agendan

Träning, hämta från träning och iväg på kvällens sista träning. Theas konståkning. Jag är trött. Och hungrig. Jag borde ätit nu, men det får bli lite senare. Har du haft en bra dag?