söndagen den 13:e februari 2011

När barnen blivit stora...

Jag lyssnar på kollegor och släktingar som har problem med barn som vaknar för tidigt, barn som kräks över ryggar ned i soffor, barn som kastar mat, barn som vägrar borsta tänderna och jag funderade på när allt det där försvann från min värld. Undrade om jag verkligen varit med om det. Minns mycket lite av allt det där jobbiga. Jag tänkte att jag kanske förträngt så jag gick tillbaka i mina dagböcker - ja, jag skrev sådana när barnen var små. För deras skull. Att kunna läsa när de blir stora, eller om jag Gud förbjude - skulle dö i förtid.

O jag läste följande. Barnen sov hela nätterna från att de var ett par, tre veckor. Visst var de sjuka ibland och kräktes över soffor, sängar och trötta föräldrar. Kasta mat? Har aldrig hänt. Borsta tänderna. Jo, där hade vi en period med Thea när hon inte ville borsta tänderna. En vacker dag försvann det.

När jag befann mig mitt uppe i det där såg jag fram emot när barnen själva skulle borsta sina tänder, gå och lägga sig utan nattning och äta utan att skita ned allt runt omkring sig.
Och jag kan med facit i hand säga att det var rätt skönt när barnen själva tog initiativ till en dusch, äta frukost som jag slapp vara inblandad i och städa sina rum själva.

Men nu börjar en annan utmaning.
Vad säger du till din son som precis blivit ihop med sin andra flickvän - samtidigt? Hur förklarar du för din åttaåriga dotter att det inte är ok med smink till skolan när många av hennes kompisar har det? Vad ger man för råd till barnen när någon är elak? Vilken nivå ska man lägga sig på när det kommer till att hjälpa till hemma? När ska dom få börja åka in till stan? Ska dom någonsin få det? Hur kommer vi ställa oss till ev alkohol?

När barnen är små krävs det snabba ben och armar. När barnen blir större krävs snabba hjärnceller. Och sunt förnuft. Med sunt förnuft kommer man långt.

8 kommentarer:

Cissi sa...

Smink i skolan fast hon är åtta?! Hjälp! Min dotter är 11 år och är skit förbannad för att hon inte får sminka sig förrens i sjuan, hennes kompisar har redan börjat alt. får börja när de efter sommaren börjar sexan!!

Jag har börjat förstått det där med "små barn, små bekymmer, stora barn, stora bekymmer..."

Skulle kunna skriva en uppsats om min dotters humör och sätt.

Cornelia Tonéri sa...

Oj vilket bra inlägg - jag är ju mitt uppe i att längta efter alla perioder som vi inte är i just nu...
Klokt och bra skrivet som vanligt och tänkvärt och precis vad jag behövde. Kram

anna sa...

Brukar peppa mig själv med att det är snart är bakom oss när jag tycker vakennätterna är jobbiga eller kvällarna när Jonathan skriker tills hans nästan tappar rösten.

Kastat mat har våra heller aldrig gjort. På flit tappat ner mat på golvet för att testa när de varit/är i den åldern Jonathan är nu har båda gjort (den ena gör), men en lite smörgåskant eller en korvskiva som släpps på golvet är ju inte riktigt samma sak som att kasta mat. Dessutom är det så få gånger de testar det så det är inget stort problem.

niklaspalmer sa...

Ju äldre de blir desto roligare blir det! Problemen blir det allt glesare mellan men däremot mer intressanta.

Alkohol diskussionen var förhållandevis lätt, det är inte okey att dricka innan 18 i Sverige, alltså stöttar man inte det på något sätt. Att de testar tycker jag är okey, men se bara till att du som förälder ALDRIG under några omständigheter "fixar" det.

Resten av problemen tar man som det kommer och njuter av att man får vara delaktig. Tänk på alla föräldrar som INTE får chansen att ta del.

Gustav sa...

Du är bra som förde dagbok när de var små. Önskar mina föräldrar gjort samma sak, trots att de båda är kvar i livet och har hälsan i behåll.
Tycker om de två bokstäverna före alkohol. Finns de där på riktigt eller är det bara vad föräldrar hoppas?

anna sa...

Niklas - Håller med dig till punkt o pricka ang alkoholen o tyckte att du formulerade det bra. Ville bara säga det. :-)

Himmelriket sa...

Jag har sett dej uppfostra dina små juveler sen de var bebisar,
Anna, jag vet att du kommer att göra vad ditt hjärta säger dej i de andra frågorna också och då blir det på Ert "braiga" sätt...
Dina barn kan inte ha bättre och mer kärleksfulla föräldrar...
Kramar Ulla

coyntha sa...

Större barn stora problem. Mer ångest tycker jag!!