Jag har funderat på det där med att jag ofta får förklara varför jag håller på med en massa dieter fram och tillbaka. Eller rättare sagt. I början fick jag förklara. Numera förekommer jag frågorna genom att direkt säga att jag går på diet och jag gör det för att snabbt gå ned i vikt och bli av med sötsug.
Då svarar många: Du kommer gå upp det igen. Då svarar jag: Det har inte hänt än.
Mina dieter har tjänat sitt syfte. Jag har gått ned ett par snabba kilon och sen hamnar jag på platån. Så kör jag som vanligt några veckor. Sen kör jag diet igen. Om det kommer hålla hela vägen ut vet i hundan, men så länge vikten minskar och jag mår bra så kör vi på!
Då säger en del: Men när är det nog? Då svarar jag: När jag väger runt 60 kg. Då säger en del: Men då är det ju inget kvar av dig. Då svarar jag: Jo, då är det alldeles lagom mycket kvar av mig.
6 kommentarer:
Kör ditt race och lyssna inte på döskallar.
Säg att du vägde 60kg för ett par år sedan och att det fungerade alldeles utmärkt och att ingen klagade då.
Sen när det gäller omröstning av blogginnehåll så saknar jag kategorierna:
Gräsklippare
Busshållplatser
Saker som flyter i Stångån.
(annars hade jag röstat)
Vad är det för diet du går på?
Åh käket idag var...?
Äh den där kommentaren "Det blir inget kvar av dig" fick jag också när jag viktminskade. Jag tror att det i grund och botten handlar om avundsjuka. För om du kan ta tag i dina kilon så borde ju kanske de också...
Kör på och tro på dig!
När ämnet vikt och diet kommer upp på tapeten har folk aldrig tidigare haft så mycket att säga till om som just då. Jag har funderat länge på vad det kan bero på och jag tror att det är det dåliga samvetet som kommer fram hos dem.
Det är bara du som känner din egen kropp.
Skicka en kommentar